Ibland är det jobbigt. Ibland är det mindre jobbigt. Ibland vet man knappt var man ska ta vägen. Det är då det gäller att släppa taget, låta livet föra dig och inte tvärtom. Jag tror jag har ett sjunde sinne, ett sånt där "vägra-släppa-taget" sinne, eller "sakna-även-om-du-inte-vet-riktigt-vad" sinne. För tillfället önskar jag att jag var en hund, det enda som spelar roll är mat, vatten och den där jävla motionen. Fast ännu hellre än att vara hund skulle jag vilja dansa, dansa och släppa allt..

Jag skrev för några månader sen en gång om att veta vart perioder i sitt liv börjar och slutar. Det är vissa saker som markerar att det måste vara ett slut eller en början, ibland både och. Ibland märker man dom inte, ibland är det tydligt som soluppgången. Jag har också skrivit om händelser eller personer som får en att inse saker man varit blind för tidigare, saker som man måste göra. Jag vill bara påminna.

Ibland vet man att det är ett avsked, men man önskar så innerligt att det är på återseende..