Det är nog dålig karma trots allt. Kajsa pratade om det förut men då gällde det någon annan. Jag känner att nu spottar det mig i ansiktet faktiskt. Varför tänker man inte direkt att man ska göra det som känns mest rätt? Men, vem orkar bry sig? När allt kommer omkring så är varenda liten sak så obetydlig.. Jag lever inte ens 100 år, och hur länge kommer jorden existera?