Vid första ögonkast på klockan är jag klarvaken, redo för dagen, klockan är nio och jag har hela världen för mina fötter. Tänker att det är lite för tidigt, stänger ögonen och vaknar igen för att mötas av insikten om att klockan är halv tre och halva dagen har passerat. Jag vet inte om det beror på medvetandet om att matilda ändå jobbar hela dagen, eller tanken på att jag ska jobba hela natten som får mig att vackla vid tanken på att kliva upp utvilad klockan nio på morgonen?

Och sedan måste jag en gång för alla få uttrycka mig angående erik hassle. "I used to be around the bush" ? Vad är detta, jag förstår ingenting. Vet inte hur många gånger jag och matilda vridit oss i skratt åt detta.