Det slog mig inte förrän igår att jag bör kanske vrida tillbaka min dygnsrytm, om inte för min utan för min hunds skull. Jag vet inte om det spelar någon roll att man bara är en tax på fyra ben. Skulle någon komma och bära mig ur sängen när jag låg och sov klockan sex på morgonen, kasta mig ut i snöhögen och säga åt mig att kissa skulle jag nog ändå bli rätt sur, om än jag var fyrfoting. I och för sig så kompenserar jag henne med trevliga promenader utan koppel mitt i natten som hon är mer än frivillig att ställa upp på. Jag tror vi slår lika. Nej, vi fortsätter sova till sex på kvällen ett tag till va.