Herregud vad påtagligt det blir att man faktiskt inte är "hemma" när man här träffat folk hemifrån. Jag åkte iväg till några gamla vänner från Umeå i helgen, och på två sekunder kändes det som att jag inte längre befann mig i Californien utan i Umeå. Som att allt var som det skulle, så som det vart. Precis som en liten paus från allt som verkligen inte är som hemma här. Bitarna föll på plats, precis som när jag skypade med släkten i lördags. När morfar höll med om att han skulle starta en blogg och mormor berättade att de i sedvanlig ordning ätit älgkött till middag. Såklart. Jag börjar sakta men säkert inse att det blir ingen vanlig jul i år. Det blir inget älgkött och ingen tax som står med trynet i leverpastejen på köksbordet.

 

Taxen, som jag saknar så att det skär i hjärtat varenda gång jag tänker på.