Idag känner jag att jag har varit fruktansvärt drivande men med fruktansvärd motvind! Kliver upp i ottan ((om än med ett hemskt humör)), åker på arbetsförmedlingen och sitter där några timmar på en pall och får reda på att pengarna börjar rulla in tidigast i december, kommer hem och inser till min förtvivelse att jag är utelåst. Och på den vägen är det...

Nu börjar det vara ett tag sen jag såg min glädjespridare! Komsi kom!