Att för endast två dagar försöka vrida tillbaka det omställda dygnet jag har där morgonkaffet dricks klockan fem på eftermiddagen och lunchrasten är tiden mellan 23.00 - 00.00 på natten känns meningslöst. Därför sitter jag här och grubblar över vad jag ska göra till middag och vilka filmer och sysslor jag ska fördriva tiden med inatt. Det här är bara en av alla kvällar jag redan vid sjutiden börjar längta efter nyhetsmorgon. Men jag är ganska tillfreds med tillvaron, förutom det faktum att solen gått ner redan innan jag klivit ur pyjamasen och att jag missar efter tio med malou imorgon igen.