Give me a call, I miss you.
You know I really dooo!

Jag tycker att Matilda Jönsson kan pallra sig hemmåt nu. Det känns som att det var en månad sen jag såg henne, även om verkligheten är lite annorlunda. You get the point. Och sen så är det som lite tomt, jag tänker alldeles för mycket men ändå har jag ingenting att säga. Bara tomt. Jag undrar om det är dags för mig att fara ut och resa. Lämna det här för ett tag...

There's nothin' I wont do to have you next to me, but all I do is lettin you dooown! (lettin you down!)

Det är såhär vi muntrar upp oss själva. Sätter på en låt som går att sjunga jävel till. Det funkar, jag lovar!