Stan i regnet med Jennifer idag. Vi är fan inte bra för varandra. Jag tror radarparet framför oss på bussen samtycker. Satt och flåsade dom i nacken mest hela tiden. Medans dom satt med blicken djupt in i varandras ögon och drömde om varandra så satt vi och öste skratt bakom dom. Romantiskt, ja jo det kan nog tänkas.

Ibland ska man nog låta saker vara bara. Låta det som vill sker bara ske. Är det tänkt att det ska bli på ett sätt så blir det så med tiden, som sofia brukade säga till mig back in the days. Vill styra, men det går inte. Släpp. In one way, things are gonna be okay.