Gårdagens sorliga uppvaknande och hemska otagg försvann och omvändes till något positivt! Möjligt en aning för positivt. Idag lever jag som i en bubbla, som om jag inte spatser runt på samma jord som alla andra utan tar en egen väg. För övrigt så börjar mitt såkallade liv mer och mer likna en tvserie, allt som inte borde hända händer när det inte får hända, och det känns precis som att det är någon annan som styr mig själv. När jag väl tänker medvetet så skräms jag av mina egna tankar som är fruktansvärda ibland.