Jag vet inte riktigt i vilken tråd jag ska börja. Jag är less på umeå, jag är less på vintern, jag är less på min tillvaro och jag är kanske främst av allt less på mig själv. Jag avundas alla som har följt sina drömmar och jobbat för sina mål, hur klischit det än låter. Men jag vägrar bli gammal och inse att jag inte försökte göra det jag önskade, drömde och ville. Jag måste ta tag i det här, för jag tänker fan nå mina mål. Ingen kommer komma och ringa på min dörr, gulla med mig, ta min hand och visa mig vägen. Jag måste börja själv, här och nu. Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva sparka mig själv i röven för att äntligen ta tummen ur, men såhär kan det inte fortsätta..