Du stod där i lägenheten bredvid ett akvarium med en sköldpadda i och log mot mig. Du knäppte på sköldpaddans rygg med fingrarna medans han (han, som du berättade att det var) simmade längs med ytan. Min imponerande min av hur stor sköldpaddan var, var liksom starten på ditt nöjda minspel. Jag vaknar upp som ur en narkos, vill fort fort tillbaka för att få se mer av lägenheten. Men det är precis det som gör en dröm till en dröm, den händer bara en gång. Därför, tänker jag, är det ganska naturligt att saker i verkligheten som bara händer en gång återspeglas som i en dröm när man tänker tillbaka på det, och är sådär, ganska otroligt och svårt att riktigt tro på.