Gårkvällen blev inte exakt som vi hade tänkt oss. Vi förberedde oss på en utekväll i vanlig ordning med allt vad det innebär. Vi kom hem klockan tre, lagomt upprymda över att få sova i våra sängar. Så blev det inte. Utelåsta, med två av våra roomies totaldäckade inne i lägenheten som inte hörde hur vi i tre timmar konstant ringde på dörrklockan och deras telefoner i ett. Har jag sagt att det är rätt kallt i Los Angeles på natten denna årstid? Här skulle svordomsvisan sitta på sin plats. Efter två timmars häckande i hissen, en skogstokig Isabelle och en sväng på mc donalds för nödproviant lyckades vi få tag på en vakt som hade nyckel till trapphuset. För en gångs skull var jag glad över att någon glömt låsa lägenhetsdörren. Tre timmar senare kunde sängen inte kännas skönare.