Befinner  mig på hemmaplan och allt är som det ska vara. Min lägenhet luktar hemma (och skurmedel, ja jag har fått tillbaka min besatthet av att skura golv), och jag får umgås med mina nära och kära hur mycket jag vill. Dubbla känslor överöser mig dagligen. Jag är så himla glad att vara hemma, det går inte beskriva i ord. Men ingenting är som i Los Angeles, vardagen här är minst sagt vardag. Jag önskar att jag kunde ta det bästa med los angeles hem, jag önskar att jag kunde ta hem allt fint att fota, jag önskar att jag kunde ta med skolan hem. För hur mycket jag än försöker så får jag inte ut någon stimulans av jobbet. Inga utmaningar som fullständigt knockar mig och efteråt får mig att känna mig levande. Detta skall lösas, och det efter min sista termin i min andra hemstad!

 

Jag öppnade ikväll datorn som har fått vila i sommar, och hittade bilder från terminen. Mina fingrar kliar, en dag kvar på jobbet och sen ska kameran upp igen!